Samisk förrådsbyggnad
•
Samisk byggjeskikk
Forside: Samisk byggeskikk
Foto: Olve Utne
Til samisk byggjeskikk reknar vi konvensjonelt først og fremst tillsammans med byggstrukturar inom samband tillsammans reindrift, jaktverksamhet og innlandsfiske, men byggstrukturar i samband med samiskjordbruk og kystfiske utgjer òg ein sektion av samisk byggeskikk. Karakteristiske bygningstypar inkluderer lavvo, kåte/gamme og njalla. Typiske konstruksjonsteknikkar er kløftstongsramme, bogestongsramme, lafting og stavverk &#; ofte i kombinasjon.
Kløftstongsramme
Kløftstongsramma består normalt från tre strangar med greinkløft øvst. Desse tre strangane blir lena på skrå mot kvarandre slik at greinkløftene låser kvarandre. Tildels blir kløftstongkonstruksjonen bruka aleine som stativ for oppheng &#; for eksempel for mat. inom lavvoen brukar ein tradisjonelt dei tre kløftstengene liksom grunnkonstruksjon, og så blir lettare strangar utan kløft oppsette tillsammans med den tjukkare nederenden langsetter yttervegsssirkelen og den tynnare øverenden lena mot kløftkrysset i toppen. Teltduken blir så lagt på, tillsammans hovudopninga (sørsamisk okse) mot sør (evt. ei an
•
Samisk arkitektur
Samisk arkitektur er blitt prega av det harde klimaet, materialtilgangen i Sameland og flyttkulturen mange samar har hatt. Det finst fleire flyttbare strukturar, samtidig som ein har lagt på å laga hardføre og varmeisolerande byggverk.
I nyare tid er det blitt reist fleire signalbygg med ei tydeleg samisk form, som den norske Sametingsbygningen, Kautokeino kulturbygg[1] og Árran kultursenter.[2]
Lavvo og gamme
[endre | endre wikiteksten]Lavvo og gamme er dei best kjende samiske etnoarkitektoniske formene. Begge kan vera telt, men dei kan også lagast med andre materiale. Både lavvo og gamme har runde grunnplan.[3] Elles finst dei i mange forskjellige utformingar, med ulike materiale som teltduk, torv og tømmer.[3] Ein kan laga dei ulike strukturane sjølv med materiale som er tilgjengeleg i nærleiken.[4] Utforminga kan vera svært individuell ut frå viljen til dei som byggjer.[4]
Gamme blir tradisjonelt bygd med bogestongskonstruksjon, ei konstruksjonsform ein berre kjenner frå samisk kultur. Ein lagar den berande konstruksjone av to par boga stokker som er sette parvis mot kvarandre.
•
Sydsamisk stolpbod vid Suksase. Foto Maria Löfgren, Västerbottens museum.
Gemensamt för de samiska förrådsbyggnaderna är att de byggdes med själva lagerhållningen en god bit över marknivå så att hungriga djur inte skulle lägga beslag på förvarade godsaker. De förrådsbodar som står på fyra stolpar benämns buerie (sydsamiska) eller ájtte (nordsamiska). En del sådana här bodar står på fyra stolpar med rotbenen kvar, utspretandes likt gåsfötter. Dessa bodar benämns därför ibland för gåsfotsbod. Förvisso har väl inte gåsen tår som pekar åt alla håll, men man förstår associationen. Till bodens fyra stolpar användes gran som växt på mager sandjord så att rötterna strävat ut längs markytan i vinkel mot stammen. Efter uppryckandet avlägsnades mindre rotdelar medan de kraftigare liksom stammen barkades.
Ett bra underlag för stolparna var plant. Innan stolparna ställdes upp skulle de ha torkat en tid så att de fyrkantiga tappar som höggs i toppändarna inte skulle krympa för mycket. Stommen till överbyggnaden byggdes upp på marken för att sedan demonteras innan den bit för bit lades på sin slutliga destination. Bottenbjälkarna bestod av två halvor av en kluven stock som barkats och