Fattig bonddräng textförfattare
•
Jag är fattig bonddräng
men jag lever ändå.
Dagar går och kommer,
medan jag knogar på,
harvar, sår och plöjer,
mockar, gräver och bär,
går bak mina oxar,
hojtar, visslar och svär.
Jag är fattig bonddräng
och jag tuggar mitt snus,
och när lördan kommer
vill jag ta mej ett rus.
Sen, när jag blitt livad,
vill jag tampas och slåss,
vila hos en flicka
vill jag också förstås.
Sen så kommer söndan
och då vill våran präst,
att jag ska i körkan
men då sover jag mest.
Prästen kan väl sova
hela måndagen men
för en fattig bonddräng
börjar knoget igen.
Så går hela veckan
alla dagar och år,
jag går med min lie
och jag plöjer och sår.
Jag kör mina oxar
och jag hässjar mitt hö,
harvar, gnor och trälar,
och till sist ska jag dö.
Står där, fattig bonddräng,
invid himmelens port,
lite rädd och lessen
för de synder jag gjort.
Man ska inte supa,
hålls med flickor och slåss.
Herren Gud i himlen
är väl missnöjd förstås.
Men då säjer Herren:
Fattig bonddräng, kom hit!
Jag har sett din strävan
och ditt eviga slit.
Därför, fattig bondd
•
Astrid Lindgren: Fattig bonddräng
Alfred o Emil vid marknad inom byn.
Jag existerar fattig bonddräng, men jag lever ändå.
Dagar går och kommer, medan jag knogar på.
Harvar, sår och plöjer, mockar, gräver och bär.
Går bak mina oxar, hojtar visslar och svär.
Jag existerar fattig bonddräng, och jag tuggar mitt snus.
samt när lörda'n kommer, önskar jag ta mig en rus.
Sen, när jag blitt livad vill jag tampas samt slåss.
Vila hos enstaka flicka önskar jag även, förstås.
Sen, så kommer sönda'n, samt då önskar våran präst,
att jag ska inom kyrkan, dock då sover jag mest.
Prästen är kapabel väl vila hela måndagen men,
till en fattig bonddräng, börjar knoget igen.
Så går hela veckan, alla dagar och år.
Jag går med min lie, samt jag plöjer och sår.
Jag kör mina oxar och jag hässjar mitt hö.
Harvar, gnor samt trälar, samt till slutligen ska jag dö.
Står där, fattig bonddräng invid Himmelens port.
Lite skrämd och sorgsen för dem synder jag gjort.
Man ska ej supa, hålls med flickor och slåss.
Herren, Gud i sky, är väl missnöjd förstås.
Men, då säger Herren: Fattig bonddräng, k
•
Astrid Lindgren – Fattig Bonddräng lyrics
Dagar gr och kommer, medan jag knogar p.
Harvar, sr och pljer, mockar, grver och br.
Gr bak mina oxar, hojtar visslar och svr.
Jag r fattig bonddrng, och jag tuggar mitt snus.
Och nr lrda'n kommer, vill jag ta mig ett rus.
Sen, nr jag blitt livad vill jag tampas och slss.
Vila hos en flicka vill jag ocks, frsts.
Sen, s kommer snda'n, och d vill vran prst,
att jag ska i kyrkan, men d sover jag mest.
Prsten kan vl sova hela mndagen men,
fr en fattig bonddrng, brjar knoget igen.
S gr hela veckan, alla dagar och r.
Jag gr med min lie, och jag pljer och sr.
Jag kr mina oxar och jag hssjar mitt h.
Harvar, gnor och trlar, och till sist ska jag d.
Str dr, fattig bonddrng invid Himmelens port.
Lite rdd och ledsen fr de synder jag gjort.
Man ska inte supa, hlls med flickor och slss.
Herren, Gud i Himlen, r vl missnjd frsts.
Men, d sger Herren: Fattig bonddrng, kom hit.
Jag har sett din strvan och ditt eviga slit.
Drfr, fattig bonddrng, r Du vlkommen hr.
Drfr, fattig bonddrng, skall Du vara mig nr.
h, jag, fattig bonddrng str s still infr Gud.
Och sen klr han p mig den mest snvita skrud.
Nu Du,