Trafikverket bärighet

  • trafikverket bärighet
  • Trafikverket bärighetsklass karta
  • Trafikverket karta bärighet
  • Bärighetsklass

    Bärighetsklass, BK, är den klassificering som används av Trafikverket i Sverige för att gradera bärighet, det vill säga hur tunga fordon en bro eller en väg i det allmänna vägnätet får belastas med. Enskilda vägar är inte klassificerade utan regleras med lokala bestämmelser.

    Indelning

    [redigera | redigera wikitext]

    Från och med 1 juli är det svenska vägnätet indelat i fyra bärighetsklasser:

    BK1

    På vägar och broar med bärighetsklass 1 tillåts högre fordonsvikter. Denna klassificering följer även EU:s bestämmelser. 83&#;% av det allmänna vägnätet i Sverige omfattas av BK1.[1] För BK1 gäller max 64 tons bruttovikt.[2]

    BK2

    För vägar med klassificeringen BK2 gäller max 51,4 tons bruttovikt. Beroende på fordonets axelavstånd och axeltryck kan tillåten bruttovikt vara betydligt lägre.

    BK3

    För vägar med klassificeringen BK3 gäller max 37,5 tons bruttovikt för ekipage med axelavstånd på 22,0 m eller större. Dock med tillägg på 0,25 ton för varje 0,2m som axelavståndet överstiger 22,0 meter. Beroende på fordonets axelavstånd och axeltryck kan tillåten bruttovikt vara betydligt lägre.

    BK4

    För vägar med klassificeringen BK4 gäller max 74 t

    Bärighet

    Bärighet är ett vägtekniskt begrepp som anger högsta last, enstaka eller ackumulerad, som kan accepteras med hänsyn till uppkomst av sprickor eller deformationer[1]

    En alternativ benämning på bärighet är bärförmåga.

    Bärighetsklass är ett strikt administrativt begrepp

    [redigera | redigera wikitext]

    Det svenska vägnätet är juridiskt sett indelat i tre bärighetsklasser; BK1, BK2 samt BK3. På vägar i BK1 får fordon med max 64 ton bruttovikt köra [2]. Även tyngre fordon kan få möjlighet att köra, efter godkänd ansökan om dispens. Till förutsättningarna hör då att vägsträckans broar klarar bruttovikten, samt att bruttovikten fördelas ut på fler axlar än normalt, så att axellasterna inte är högre.

    Även på vägar i BK 1 kan det finnas vägsträckor med låg bärförmåga, i synnerhet på vägar med högre vägnummer. Bärighetsklassen är alltså inte styrd av vägens tekniska bärförmåga.

    Vad gäller järnvägar anges ofta bärighet i ton/meter.[3]

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    En detaljerad kartläggning av milstolpar inom mätning av deflektion och beräkning av bärighet finns här[4].

    Mätning av bärförmåga

    [redigera | redigera wikitext]

    Vägars bärförmåga b

  • trafikverket bärighet
  • Trafikverket har beneath och uppdaterat den Nationella vägdatabasen, NVDB, utifrån vilka lokala trafikföreskrifter som gäller. Tidigare äger NVDB ej alltid speglat de lokala trafikföreskrifterna, vilket nu gjort att flera vägar återgått till sin ursprungliga bärighetsklass, ofta BK2. Anledningen mot sänkningen beror på för att kommunerna ej har uppdaterat och föreskrivit lokala trafikföreskrifter vilket ger BK2 såsom är grundnivå.  Sänkningen innebär stora bekymmer för åkerinäringens kunder då tidigare godkända transportupplägg ej längre tillåts.

    Gemensam påverkan framåt
    För för att lösa detta är detta viktigt för att alla kommuner uppdaterar sina lokala trafikföreskrifter eftersom detta påverkar vilka godstransporter liksom tillåts vid vägarna. Sveriges Åkeriföretag samarbetar med Sveriges Kommuner samt Regioner till att påskynda processen samt få ut information, samt vissa kommuner har påbörjat arbetet.

    oss anser för att det ej är rimligt att våra medlemsföretag bör riskera överlast på bas av bristfällig administration hos kommunerna likt ändrat förutsättningar över ett natt. Detta leder mot fler transporter, ökade kostnader och större miljöpåverkan. oss uppmanar därför kommunerna för att agera